Jämtlands län

Jämtlands län omfattar huvuddelen av Jämtland och Härjedalen samt delar av Ångermanland och Hälsingland. Det är Sveriges till ytan tredje största län.

Länet täcker 12 procent av Sveriges yta men har bara 1,5 procent av befolkningen. De flesta bor i Storsjöbygden. Östersund har varit residensstad sedan länet bildades 1810. Landshövding sedan 1 april 2021 är Marita Ljung.

Hela 34,4 procent av invånarna bor på landsbygden. Näringslivet domineras av små företag inom trä, turism, handel och livsmedel.

Historiska rötter

Området har rötter i sydsamisk kultur och i Mellannorrlands bondekultur sedan järnåldern. Under senmedeltiden och fram till 1645 hörde Jämtland till det norska riket. Lits socken nordost om Östersund har landets rikaste förekomst av fångstgropar.

Jämtland anslöts till Norge 1178 efter slaget på Storsjöns is men styrdes av ett eget allting, Jamtamot. Kyrkligt låg landskapet länge under Uppsala ärkestift, medan Härjedalen hörde till Nidaros stift. Genom freden i Brömsebro 1645 kom båda landskapen till Sverige. Efter freden i Roskilde 1658 hamnade de för en kort tid i Trondheims län. Därefter hörde de till Västernorrlands län.

Länets bildande 1810

Länet kom till efter en motion av Anders Nilsson i Stugun, landskapens ende riksdagsledamot. Han menade att det stora området längs norska gränsen behövde lokal styrning och att ett eget län skulle gynna uppodling, vägar och flottleder. Beslutet fattades av den provisoriska regeringen efter statskuppen mot Gustav IV Adolf. Bondeståndet protesterade högljutt.

Östersund grundades 1786 av Gustav III och är länets enda ort med stadsprivilegier. Länge var Frösön folkrikare än staden. Först efter järnvägens ankomst 1879 växte Östersund på allvar. Den största privata arbetsgivaren i länet är Jämtkraft AB med 425 anställda år 2025 enligt Ekonomifakta.

Wikipedia, Jämtlands län. Wikipedia, Lits socken och Östersund. Ekonomifakta, regional statistik för Jämtlands län