Socknen är den äldsta lokala indelningen i Sverige. Den växte fram kring kyrkorna under medeltiden och var i flera hundra år både församling och lokalt styre. I dag lever socknen kvar i de 2 523 distrikten och i nästan all lokalhistoria.
Socknen i siffror
- Ursprung
- medeltiden, kring kyrkan
- Delades
- 1863, i församling och kommun
- Reformen 1952
- 2 281 landskommuner blev 816
- Kommuner i dag
- 290
- Distrikt
- 2 523 sedan 1 januari 2016
- Motsvarar socknen
- omkring 85 procent av distrikten
Vad är en socken?
En socken är ett landsbygdsområde som hörde till en kyrka. Socknens bönder betalade tionde till kyrkan och samlades till sockenstämma. Från början var socknen och församlingen samma sak.
Ordet används fortfarande när man pratar om var en gård eller en by ligger. Släktforskare, hembygdsföreningar och arkiv ordnar sitt material efter socken, eftersom kyrkböckerna fördes per församling. Den som vill veta var en anfader bodde behöver därför nästan alltid socknens namn.
Socken, församling, distrikt och kommun
Begreppen blandas ofta ihop. De har olika ursprung och används i dag till olika saker.
| Indelning | Vad den är | Gäller i dag |
|---|---|---|
| Socken | Medeltida område kring en kyrka, både kyrkligt och borgerligt fram till 1863 | Som historisk och kulturell indelning |
| Församling | Svenska kyrkans lokala enhet, skild från staten sedan 2000 | Ja, men många är sammanslagna |
| Landskommun | Den borgerliga delen av socknen 1863-1970 | Nej, uppgick i dagens kommuner |
| Härad | Del av ett landskap som omfattade flera socknar, med egen häradsrätt | Nej, häradsrätterna blev tingsrätter 1971 |
| Distrikt | Lantmäteriets indelning som bygger på församlingarna 31 december 1999 | Ja, sedan 1 januari 2016 |
| Kommun | Dagens lokala självstyre | Ja, 290 kommuner |
Socknens historia
Socknarna fick sin form när kyrkan byggde upp en fast organisation. Sverige blev egen kyrkoprovins med ärkebiskop i Uppsala 1164. Därefter bildades socknar på allvar över hela landet. I Skåne började sockenindelningen redan under 1100-talet. Där byggdes omkring 350 romanska stenkyrkor.
- 1164Egen kyrkoprovins Ärkebiskopssätet i Uppsala inrättas och sockenbildningen tar fart.
- 1200-talTiondet regleras Vid seklets slut är tiondet till kyrkan fullt reglerat.
- 1682Rotar Alla socknar delas in i rotar för att hålla soldater.
- 1686Kyrkolagen Prästen ska föra kyrkböcker över alla i församlingen.
- 1723Två stämmor om året Kyrkoherden kallar till sockenstämma och leder den.
- 1817Första förordningen Sockenstämman regleras och röstning sker efter mantal.
- 1842Folkskolan Varje socken ska ha minst en skola.
- 1863Socknen delas Kommunalförordningarna skapar landskommun och församling.
- 1952Storkommuner Landskommunerna slås ihop från 2 281 till 816.
- 1971Enhetliga kommuner 464 kommuner av samma typ, 278 år 1974.
- 2000Kyrka och stat skiljs Svenska kyrkan blir fristående.
- 2016Distrikt 2 523 distrikt efter 1999 års församlingar.
Sockenstämman och sockenstugan
Sockenstämman var socknens beslutande möte. Där behandlades kyrkans ekonomi, fattigvården, brandskyddet och vägarna. Efter 1842 tillkom skolan. 1723 års prästprivilegier slog fast att stämman skulle hållas två gånger om året. Förordningen 1817 införde röstning efter mantal och ett kyrkoråd. År 1843 kom sockennämnden.
Mötena hölls ofta i en sockenstuga intill kyrkan. Sådana stugor byggdes från 1600-talet. Många socknar saknade ändå en egen stuga så sent som i slutet av 1800-talet.
Från socken till kommun
Kommunalförordningarna 1862 trädde i kraft den 1 januari 1863. Då delades socknen i två delar. Den kyrkliga blev församling och den borgerliga landskommun. Sockenstämman blev kommunalstämma. Sverige fick omkring 2 500 kommuner, varav 89 städer och 8 köpingar.
Storkommunreformen 1952 slog ihop landskommunerna till 816. SCB räknar med köpingarna och får 2 365 kommuner som blev 904. När den enhetliga kommuntypen infördes 1971 fanns 464 kommuner. Efter fler sammanslagningar var de 278 år 1974. I dag är de 290.
Socknen i fastighetsregistret
Länge var socknen också ett registerområde för fastigheter. Fastigheterna registrerades per socken. Fastighetsregisterreformen, som började 1976 och pågick till 1995, gjorde kommunen till registerområde. Socknens namn finns ändå kvar som uppgift i registret. Före 1952 skilde sig församlingsgränserna sällan från jordregistersocknarna.
Distrikten sedan 2016
Sedan den 1 januari 2016 är Sverige indelat i 2 523 distrikt. De bygger på den territoriella församlingsindelningen den 31 december 1999, innan många församlingar slogs ihop. Lantmäteriet ansvarar för indelningen, som ska vara stabil och inte ändras.
Omkring 85 procent av de gamla socknarna motsvarar ett distrikt. Därmed fick socknen tillbaka en officiell roll, under nytt namn.
Så hittar du vilken socken en plats ligger i
- Utgå från distriktet. Distriktet motsvarar i de flesta fall den gamla socknen. Lantmäteriet tillhandahåller distriktsindelningen som geodata.
- Slå upp församlingen. Skatteverkets register Sveriges församlingar genom tiderna har 4 381 församlingsnamn och visar sammanslagningar och var kyrkoarkiven finns.
- Kontrollera före och efter 1952. Databasen Svenska socknar vid Uppsala universitet visar socknar med härad, län och koordinater, både före och efter 1952.
- Leta efter genitiv och gamla stavningar. Ortnamn ändras. Sök på flera stavningar. Tänk också på att gårdar kan ha bytt socken vid gränsjusteringar.
- Läs sockensidan. Här på Bygdeband har varje socken härad, kommun, kyrka och kulturmiljöer samlade.
Socknen och släktforskningen
Kyrkböckerna fördes per församling. Där finns husförhörslängder, födelse-, vigsel- och dödböcker samt in- och utflyttningslängder. Husförhörslängden bytte namn till församlingsbok 1895. Skatteverket tog över folkbokföringen 1991.
Böckerna fram till omkring 1895 ligger normalt hos landsarkiven, som är en del av Riksarkivet. Landsarkiven finns i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund. Stockholm och Malmö har egna stadsarkiv.
Socken och församling har ofta samma namn men inte alltid samma gränser. Kontrollera alltid vilken församling en by hörde till det år du forskar om.
Socknar på Bygdeband
Listan visar alla sockensidor som är publicerade, sorterade efter län. Nya socknar tillkommer löpande.
Gotlands län 2
- Fröjel sockenGotland
- Tofta sockenGotland
Skåne län 1
- Perstorps sockenPerstorp
Uppsala län 1
- Östervåla sockenHeby
Värmlands län 3
- Älgå sockenArvika
- Glava sockenArvika
- Mangskog sockenArvika
Västra Götalands län 2
Örebro län 1
- Nysunds sockenDegerfors
Östergötlands län 2
- Brunneby sockenMotala
- Västra Ny sockenMotala
Vanliga frågor
Hur många socknar finns i Sverige?
Det finns ingen officiell siffra i dag, eftersom socknen inte längre är en administrativ enhet. Enligt Hans Högmans genomgång har det som mest funnits fler än 3 000 socknar. Sedan 2016 finns 2 523 distrikt. Omkring 85 procent av dem motsvarar en gammal socken.
Vad är skillnaden mellan socken och församling?
Fram till 1863 var socken och församling samma sak. Kommunalförordningarna delade socknen i en kyrklig församling och en borgerlig landskommun. Socken används i dag som historiskt begrepp, medan församlingen är Svenska kyrkans enhet.
Vad är ett distrikt?
Distrikt är en indelning som infördes den 1 januari 2016. Den bygger på församlingarna som de såg ut den 31 december 1999 och används i folkbokföringen. Det finns 2 523 distrikt.
Hur tar jag reda på vilken socken en gård låg i?
Börja med distriktet, som oftast motsvarar socknen. Slå sedan upp församlingen i Skatteverkets register Sveriges församlingar genom tiderna och jämför med databasen Svenska socknar vid Uppsala universitet.
Var finns kyrkböckerna för en socken?
Kyrkböckerna fördes per församling. Böckerna fram till omkring 1895 finns normalt hos landsarkiven inom Riksarkivet. Mycket är digitaliserat och gratis i Riksarkivets digitala forskarsal.
Mer på Bygdeband
Hans Högman, Socknen. SCB, Från socken till storkommun. Skatteverket, Sveriges församlingar genom tiderna. Lantmäteriet, Distriktsindelning. SFS 2015:493. Riksdagen, motion om sockenbegreppet. Svenska kyrkan, Kyrkböcker. Länsstyrelsen Skåne, Religiösa landskap. Uppsala universitet, Svenska socknar