Stora Tuna socken

SockenLandskap: DalarnaHärad: Stora Tuna med Gustafs tingslagVisa på karta

Stora Tuna socken ligger i sydöstra Dalarna kring Dalälven och Tunaån. Tätorterna Borlänge, Ornäs och Repbäcken ligger i socknen, liksom den tidigare centralorten Romme med sockenkyrkan.

Stora Tuna socken

Kommun
Borlänge
Landskap
Dalarna
Tingslag
Stora Tuna med Gustafs tingslag
Areal
521,70 km², varav 502,10 land
Folkmängd
50 160 (2020)
Kyrka
Stora Tuna kyrka, invigd 1469
Distrikt
Stora Tuna (sedan 2016)
Äldsta belägg
Tunum, 1333

Tunaslätten

Socknen består av den bördiga Tunaslätten och höglänta skogsbygder. Dragberget i väster når 497 meter över havet. Bland orterna finns Hovgården, Idkerberget, Sellnäs, Tolsbo och Grevbo. Arealen räknas utan Borlänge köping och Domnarvets landskommun, som tillsammans omfattade 38,4 kvadratkilometer.

Fornlämningar och Borganäs

Omkring 65 boplatser från stenåldern och ett 30-tal vikingatida gravar är funna. På slätten finns gott om slagg från lågtekniskt bergsbruk. Från medeltiden och senare finns hyttruiner och mängder av gruvhål.

Borganäs var ett fäste på Dalälvens västra strand mitt för Domnarvsforsen. Midsommardagen 1434 brände Engelbrekt och hans dalkarlar borgen i protest mot den danske fogden. På kullen står i dag Engelbrektsstenen och platsen undersöktes arkeologiskt 1985. I början av 1600-talet fanns planer på en stad vid Stora Tuna med namnet Gustafsstad.

Kyrkan

Stora Tuna kyrka är helgad åt Jungfru Maria, Sankt Erik och Sankt Olof. Den står nära en kultplats för Frej och på en äldre gråstenskyrka från 1200-talet. Biskopen i Västerås invigde kyrkan 1469. Det första tornet från slutet av 1500-talet brann 1590 och efterföljaren skadades svårt vid blixtnedslag 1664 och 1807. Dagens 86 meter höga torn med koppartak ritades av Axel Lindegren och byggdes 1914-1915.

På kyrkogården vilar bland andra Jussi Björling och flera andra sångare i släkten Björling. Huvudorgeln från 1969 har 43 stämmor och byggdes av A. Magnusson Orgelbyggeri.

Namn och kommunhistoria

Socknen hette först Tuna och fick sitt nuvarande namn senast vid mitten av 1700-talet. Namnet skrevs 1333 Tunum och är pluralform av tun, inhägnad. Tillägget Stora syns första gången 1726. Tingsplatsen för Stora Tuna med Gustafs tingslag var 1859 Stora Tuna sockenstuga.

  1. 1400-taletSilvberg Silvbergs socken bryts ut i slutet av århundradet.
  2. 1604Aspeboda Aspeboda förs över till Kopparbergs församling.
  3. 1647Amsberg Amsbergs församling bryts ut. Den återförs 1929.
  4. 1776Gustafs Gustafs socken bryts ut.
  5. 1862Landskommun Stora Tuna landskommun och församling bildas.
  6. 1898Borlänge köping Köpingen bryts ut ur landskommunen.
  7. 1929Domnarvet Domnarvets landskommun bryts ut.
  8. 1952Storkommun Torsångs landskommun läggs till.
  9. 1971Borlänge kommun Landskommunen går upp i Borlänge kommun.
  10. 2016Distrikt Stora Tuna distrikt inrättas.

Rommehed var länge Dalregementets exercisplats. Delar av heden är i dag naturreservat, där gräset har trampats av människor och djur i mer än 200 år. Vid Domnarvet kan besökare se Engelbrektsstenen på platsen för Borganäs.

Wikipedia, Stora Tuna socken, Stora Tuna kyrka, Borganäs, Romme, Domnarvet och Stora Tuna med Gustafs tingslag