Västergarns socken

Västergarn är en liten socken på Gotlands västkust, cirka 2,5 mil söder om Visby. Under vikingatid och tidig medeltid låg här en av öns viktigaste hamnar, först i Paviken och sedan innanför Västergarnsvallen.

Från landskommun till region

Socknen har medeltida ursprung och hörde till Banda ting i Hejde setting i Medeltredingen. Vid kommunreformen 1862 bildades Västergarns landskommun. Den gick 1952 upp i Klintehamns landskommun och sedan 1971 ingår socknen i Gotlands kommun. Församlingen uppgick 2012 i Sanda, Västergarn och Mästerby församling. Västergarns distrikt inrättades den 1 januari 2016.

Namnet skrevs 1304 Garnä. Det innehåller garn, tarm, som används om smala uddar, vikar och öar. Här syftar det på den smala passagen in till den gamla hamnen i Paviken.

Hamnen i Paviken

Paviken är i dag en grund insjö på 0,272 km² som avvattnas av Västergarnsån. Under vikingatiden var den en skyddad havsvik med ett smalt sund ut mot havet. Vid Idåns utlopp fanns en hamn och handelsplats från 700-talet och i omkring 300 år, tills viken grundades upp. Vid Västergarnsån har arkeologerna funnit välbevarade bryggor av trä och en pålspärr från början av 1000-talet.

Västergarnsvallen

När Paviken växte igen flyttade hamnen och handeln till Västergarn. Där byggdes troligen omkring år 1000 en halvcirkelformad vall, ungefär en kilometer lång och från början omkring tre meter hög. Den skyddade bebyggelsen mot landsidan medan handelsplatsen låg öppen mot havet. Undersökningar innanför vallen har visat omfattande bebyggelse från 1100-talet till 1500-talet.

Orten hade sjöfart på bland annat England så sent som omkring 1300. Sedan samlades fjärrhandeln i Visby och Västergarn förlorade sin betydelse.

Västergarns kyrka

Kyrkan räknas som Gotlands minsta medeltidskyrka. Bygget påbörjades vid mitten av 1200-talet som en stor kyrka, men bara koret blev färdigt. I västmuren syns en igenmurad portal som sannolikt var triumfbågen till det tänkta långhuset. Torn saknas och i stället har kyrkan en takryttare.

Dopfunten av sandsten är från 1592. Altaruppsatsen från 1641 visar Abrahams offer och bär Christian IV:s namnchiffer. Ett votivskepp skänktes 1637 av hamnfogden Marcus Schröder. Orgeln från 1857 byggdes av Olof Niclas Lindqvist från Sanda.

Intill står ruinen av den äldre kyrkan från mitten av 1100-talet, en romansk absidkyrka som är 28 meter lång. Den undersöktes 1974 och var i bruk fram till 1500-talet. I vallen strax öster om kyrkan ligger resterna av en kastal, ett medeltida försvarstorn.

Gårdar, natur och fornlämningar

Odlingsmarken är begränsad och resten av socknen är skog. Bland gårdsnamnen finns Ammor, Hamngården, Lauritse, Mafrids Stora, Mafrids Lilla och Övide. Paviken, Kronholmen och Västergarns utholme är naturreservat. Reservatet på Utholmen bildades 1990 och omfattar 55 hektar strandängar och buskmark.

Från järnåldern finns gravfält och två fornborgar, varav den ena är Västergarnsvallen. En sliprännesten ligger vid Pavikens östra strand.

Wikipedia, Västergarns socken, Västergarns kyrka, Västergarn, Paviken, Västergarnsvallen, Kronholmen och Västergarns utholme. Riksantikvarieämbetet, Kulturmiljöregistret

Ser du något som är fel eller saknas på sidan? Meddela redaktionen.