Stora Skedvi socken ligger norr och öster om Säter kring Dalälven. Socknen har medeltida ursprung och hette länge bara Skedvi.
Stora Skedvi socken
- Landskap
- Dalarna
- Kommun
- Säter
- Areal
- 221,22 km²
- Invånare
- 2 244 (2020)
- Äldsta belägg
- Scedui, 1297
- Kyrka
- Stora Skedvi kyrka
- Församling
- Säterbygdens sedan 2010
Namn och historia
Namnet Scedui är belagt 1297 och kommer från kyrkbyn. Efterleden vi betyder helig plats eller kultplats. Förleden är oklar och har satts i samband med ordet skede, som betyder kappridning. Den har också kopplats till sked, planka. Formen Stora Skedvi började användas i mitten av 1700-talet.
Vid kommunreformen 1862 bildades Stora Skedvi församling och landskommun. Landskommunen gick 1971 upp i Säters kommun. Församlingen uppgick 2010 i Säterbygdens församling.
Bygden längs älven
Socknen är en odlingsbygd med höglänta skogsbygder i norr, där Råberget når 337 meter. Orter som Arkhyttan, Fäggeby, Kyrkberget, Uppbo och Nedernora ligger här. Över älven vid Landa gick en flottbro av trä.
Ett tiotal boplatser från stenåldern är funna. Hit hör också gravar från vikingatid och gamla platser för järnframställning, som kan vara forntida.
Bygdens största företag är Forsa Gård med ekologisk smågrisuppfödning, MEAG som tillverkar system för vatten och avlopp och knäckebrödsbageriet Skedvi bröd. De indelta soldaterna hörde till Dalregementet och Livkompaniet.
Wikipedia, Stora Skedvi socken. Riksantikvarieämbetet, bild av flottbron vid Landa via K-samsök