Svartöstaden

Svartöstaden är arbetarstadsdelen som växte upp kring malmhamnen i Luleå på 1890-talet. Gatorna och trähusen berättar fortfarande om hur hamnarbetare och stålverksarbetare levde. Hela miljön är riksintresse för kulturmiljövården sedan 1987.

Stadsdelen ligger på Svartön, en halvö som från början var skogsklädd och hörde till byn Björsbyn i Nederluleå socken. Lokalt säger man Svartöstan. Det är också namnet som föreningarna i området använder.

Malmhamnen gav stadsdelen dess början

Malmhamnen byggdes på 1880-talet och togs i bruk 1888, samma år som Malmbanan började användas. Arbetarna i hamnen behövde någonstans att bo. Hösten 1894 började de första husen byggas på mark som entreprenören Robert Asplund hade köpt, efter en styckningsplan som lantmätaren C.A. Sjöberg ritade.

Den första byggnadsplanen fastställdes 1900. Den kallas rutnätsplanen och gällde hus som de boende byggde själva. Året efter bildades ett municipalsamhälle. År 1902 hade Svartöstaden omkring 2 400 invånare, fler än någonsin senare.

Genom sammanslagningen med Luleå stad 1933 fick många gator och kvarter byta namn, eftersom samma namn redan fanns inne i staden.

1. 1888Malmhamnen tas i bruk Samma år som Malmbanan börjar användas.
2. 1894De första husen byggs På Robert Asplunds mark, efter C.A. Sjöbergs styckningsplan.
3. 1900Rutnätsplanen fastställs Stadsdelens första byggnadsplan.
4. 1901Municipalsamhälle Svartöstaden får ett eget lokalt styre.
5. 1902Blackis byggs Folkets hus uppförs av en nykterhetsförening. Befolkningen når omkring 2 400.
6. 1933Del av Luleå stad Gator och kvarter byter namn.
7. 1943Järnverkets första ugnar Norrbottens Järnverk startar produktionen.
8. 1987Riksintresse Kulturmiljön skyddas enligt miljöbalken.
9. 2026Blackis nyinvigs Efter två års renovering, den 29 augusti.

Järnverket och den sociala kartan

Norrbottens Järnverk beslutades 1939. Bygget startade 1941 och de första ugnarna var i drift 1943. Nu flyttade även stålverkets arbetare in i Svartöstaden. När flera svenska järnverk slogs ihop 1978 blev verket en del av Svenskt Stål AB, i dag SSAB.

Bebyggelsen speglar hur samhället var skiktat. Arbetarna bodde tätt i rutnätet, i blandade hus med gårdar där man odlade och höll smådjur. Tjänstemännen fick glesa villor, parhus och radhus i Älvnäset längre från industrin, ritade av Bertil Höök efter en plan från 1942. Direktören hade en egen villa på strandtomt, som Nils Tesch ritade 1949.

Det är just den kontrasten som gör stadsdelen till riksintresse. Motiveringen beskriver en stadsmiljö som visar den sociala skiktningen bakom industriproduktionen, en arbetarförstad intill ett industrisamhälle.

Blackis, skolan och kyrkan

Blackis är namnet på Folkets hus mitt i stadsdelen. Huset uppfördes 1902 av en nykterhetsförening. LKAB bidrog med mark, virke och pengar. Senare tog Folkets Hus-föreningen över. Byggnaden klassas som kulturhistoriskt värdefull och renoverades 2024-2026 med nytt tak, ny fasadfärg, nya fönster och bättre brandskydd. Den 29 augusti 2026 nyinvigdes huset tillsammans med hembygdsföreningen, intresseföreningen och teaterföreningen.

Svartöstadsskolan har rötter i den första skolan från 1897. En ny skola byggdes 1901 och byggdes ut 1929. Efter fem år utan elever öppnade den igen hösten 2021 som friskola för årskurs F-6. Huset får inte förändras utvändigt.

Den före detta kyrkan från 1957 var från början en militärbarack. Arkitekten Einar Dalvander byggde om den. Den hörde till Örnäsets församling.

Se och göra

Från stadsdelen syns isbrytarna som har sin hemmahamn i den gamla malmhamnen, både sommar och vinter. Visit Luleås cykelrunda på omkring tolv kilometer runt stadshalvön passerar Örnäset och Svartöstaden. Varje sommar hålls Svartöstadsdagen med loppis, marknad på Laxgatan och servering från hembygdsföreningen. År 2019 var det 34:e gången i rad.

Varför heter Folkets hus Blackis?

Blackis är det inarbetade namnet på Folkets hus i Svartöstaden. Huset byggdes 1902 och nyinvigdes efter renovering den 29 augusti 2026.

När byggdes Svartöstaden?

De första husen byggdes hösten 1894. Stadsdelen var eget municipalsamhälle från 1901 till 1933, då den gick upp i Luleå stad.

Är Svartöstaden skyddat?

Svartöstaden är riksintresse för kulturmiljövården sedan 1987. Flera byggnader är bedömda som kulturhistoriskt värdefulla, bland dem Blackis och Svartöstadsskolan.

Anna Elmén Berg, Svartöstaden, antikvariskt underlag, Piteå museum 2016. Länsstyrelsen i Norrbottens län, Svartöstaden, riksintresse kulturmiljö. SVT Norrbotten 2019-2026