Degerfors är en brukskommun i gränslandet mellan Värmland och Närke. Orten växte upp kring järnbruket vid Degernäsbäcken, som fick sina första privilegier 1654.
Degerfors kommun
- Län
- Örebro län
- Landskap
- Värmland och Närke
- Köping
- 1943
- Invånare
- 9 295 (30 juni 2025)
- Orter
- Degerfors, Åtorp, Svartå
Från hammare till stålverk
Den 15 juni 1654 fick Georg Camitz tillstånd att anlägga ett verk vid Degernäsbäcken. Han fick privilegium på en hammare 1660, som blev Nedre Degerfors. År 1666 kom ytterligare en härd och hammare, som blev Övre Degerfors. Släkten Camitz ägde verken i omkring 200 år.
Under 1800-talet växte bruket till ett järnverk. Den första masugnen startade 1862, följd av sex lancashirehärdar och två valsverk. Efter en konkurs 1868 bildades Degerfors Järnverks AB 1871, samma år som Nordvästra stambanan blev klar. Den första Siemens-Martinugnen kom 1888.
Verket finns kvar och drivs i dag av Outokumpu under namnet Degerfors Quarto Plate, med omkring 550 anställda. Efter en investering som blev klar 2014 kan verket tillverka 155 000 ton rostfri kvartoplåt om året.
- 1654Verket vid Degernäsbäcken Georg Camitz får tillstånd.
- 1660Nedre Degerfors Privilegium på en hammare.
- 1862Masugnen startar Bruket blir järnverk.
- 1871Degerfors Järnverks AB Samma år kommer järnvägen.
- 1925Egen församling Norra delen lämnar Karlskoga.
- 1943Köping Degerfors blir köping.
Kommunen tar form
Norra delen av dagens kommun hörde till Karlskoga fram till 1925, då Degerfors blev egen församling. Kyrkan hade byggts redan 1892. Degerfors blev köping 1943 och slogs 1967 ihop med en del av den upplösta Svartå kommun och med Nysund. Söder om centralorten ligger Åtorp vid Letälven, med Nysunds kyrka och den långa stenbron.
Iron and Steel in Sweden 1920, runeberg.org. DigitaltMuseum, Degerfors bruk. Outokumpu, Degerfors Quarto Plate. Länsstyrelsen i Örebro län, Degerfors kyrka