I Bergvik vid Ljusnan i Söderala socken byggdes världens första sulfitfabrik. Där lyckades Carl Daniel Ekman 1874 framställa kemisk trämassa i fabriksmässig skala.
Bergviks sulfitfabrik
- Ort
- Bergvik
- Socken
- Söderala
- Kommun
- Söderhamn
- Landskap
- Hälsingland
- Typ
- Bruk
- I drift
- 1874-1897
- Ägare
- Bergvik och Ala AB från 1876
- I dag
- Bergviks industrimuseum
Från pappersbruk till trämassa
Ett pappersbruk anlades i Bergvik på 1790-talet och hade sin storhetstid kring mitten av 1800-talet. Här fanns också ett vattendrivet sågverk. Båda köptes 1852 av det nybildade Gefleborgs Sågverks Actie Bolag, som året därpå bytte namn till Bergviks Sågverks Aktiebolag. Pappersbruket lades ner 1855. I stället byggdes en trämassefabrik som togs i drift 1870.
Ekman och sulfitmetoden
Carl Daniel Ekman föddes i Kalmar 1845 och studerade vid Teknologiska institutet 1865-1868. År 1871 blev han kemist vid trämassefabriken i Bergvik. Genom att koka trä i en lut av sur magnesiumsulfit fick han 1874 fram kemisk massa i stor skala. Metoden blev banbrytande för pappersindustrin, även om en liknande process hade patenterats av Benjamin Chew Tilghman redan 1867.
Ekman lämnade senare Sverige och anlade sulfitfabriker i Storbritannien, Frankrike och Italien. Han dog 1904 i Gravesend.
- 1790-taletPappersbruket Ett pappersbruk anläggs i Bergvik.
- 1852Sågverksbolaget Bruket och sågen köps av Gefleborgs Sågverks Actie Bolag.
- 1870Trämassa Trämassefabriken tas i drift.
- 1874Sulfitfabriken Världens första sulfitfabrik startar.
- 1897Nedläggning Fabriken ersätts av en ny i Vannsätter.
- 1916Sågen stänger Sågverket i Bergvik läggs ner.
Nedläggning och museum
Bolaget gick i konkurs 1867. Den största fordringsägaren T.M. Weguelin från London bildade 1876 Bergvik och Ala AB. Sulfitfabriken blev med tiden omodern och lades ner 1897. En ny fabrik byggdes i närbelägna Vannsätter och kallades även den Bergviks sulfitfabrik. Sågverket i Bergvik stängde 1916.
Byggnaderna från den första sulfitfabriken står kvar och rymmer Bergviks industrimuseum. Tekniska museet har en gasarm i mässing för takbelysning som suttit i gamla sulfitfabriken och som bolaget skänkte 1928. Bygdebands bildarkiv hade tidigare en bild av platsen som den såg ut i slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet.
Wikipedia, Bergvik. Wikipedia, Bergvik och Ala. Wikipedia, Carl Daniel Ekman. Wikipedia, Söderala socken. Tekniska museet via DigitaltMuseum, Gasarm. Campingforum, tråden Gissa platsen