Haverö

Haverö är en skogssocken kring Ljungan i Medelpad, med en mindre del som historiskt hört till Jämtland. Socknen ingår sedan 1971 i Ånge kommun och kyrkbyn Haverövallen räknas som Norrlands äldsta dokumenterade kyrkplats.

Haverö socken

Landskap
Medelpad och Jämtland
Kommun
Ånge kommun
Areal
1 108,70 km², varav 995,40 land
Folkmängd
1 096 (2000)
Kyrka
Haverö kyrka, 1850
Distrikt
Haverö distrikt (2016)
Församling
Borgsjö-Haverö sedan 2010
Dialekt
Hogdalsmål

Läge och landskap

Socknens areal är 1 108,70 kvadratkilometer varav 995,40 land. År 2000 fanns här 1 096 invånare. Tätorten Östavall, småorten Överturingen och kyrkbyn Haverövallen ligger i socknen.

Bygden följer Ljungan med sjöarna Mellansjön, Havern och Holmsjön. Kring dalgången tar kuperade skogsbygder vid. Höjderna når 577 meter över havet. Största ort är Östavall vid riksväg 83, där en nedlagd järnvägsstation ligger vid Norra stambanan.

Kyrkplatsen

Haverövallen ligger på en udde vid norra stranden av sjön Havern. Den första kyrkan byggdes omkring 1270 och den nuvarande från 1850 står på samma plats. Söder om kyrkan ligger ett fem meter stort flyttblock som en gång markerade gränsen mot Norge och som kan ha varit en hednisk offersten.

Finnbygd och näringar

Från sekelskiftet 1500-1600 flyttade svedjefinnar från Savolax in i Haverö. Brist på jord, svält och statens intresse av att få barrskogarna röjda drev på flyttningen. De första bosatte sig kring byarna Byberget och Snöberg, där Snöberg räknas som en ursprunglig finnby. Senare spreds den finska bosättningen över socknen.

Järnhanteringen är gammal i bygden. Många blästerugnar visar att järn tidigt utvanns ur myrmalm och järnrik jord. Socknens äldsta kända sigill visar en tång och en hammare. Haverö är i övrigt en skogssocken där skogsavverkning länge sysselsatte en stor del av befolkningen.

Fornlämningar och namn

Omkring 40 fornlämningar är kända, främst boplatser från stenåldern och spridda gravar från järnåldern i samma lägen. Inom församlingen finns cirka 75 fångstgropar och ett 30-tal platser med lågteknisk järnhantering, där rester av blästerugnar som troligen är från historisk tid är väl bevarade.

Namnet skrevs 1366 Hafrä och kommer från sjön Havern, som innehåller hafr, ’bock’, med oklar tolkning. I 1550 års jordebok står Haffra och i början av 1600-talet skrevs Harföö. I Haverö talas Hogdalsmål, medan resten av Medelpad har Medelpadsmål.

Administrativ historik

Ett beslut den 9 juli 1689 slog fast att Turingenbyarna Turingen, Heden, Kroknäs och Länstersjön hörde till Haverö kyrksocken men fördes i jordeboken under Rätans socken i Jämtlands län. Den delen överfördes 1891 till Västernorrlands län. Vid kommunreformen 1862 bildades Haverö landskommun, som 1971 gick upp i Ånge kommun. Församlingen ingår sedan 2010 i Borgsjö-Haverö församling och Haverö distrikt inrättades 2016. De indelta båtsmännen tillhörde Första Norrlands andradels båtsmanskompani.

  1. 1270Första kyrkan En kyrka byggs vid Haverövallen omkring detta år.
  2. 1600-taletSvedjefinnar Finsk inflyttning kring Byberget och Snöberg.
  3. 1850Nuvarande kyrka Kyrkan uppförs på den gamla platsen.
  4. 1862Landskommun Haverö landskommun bildas.
  5. 1971Ånge Landskommunen går upp i Ånge kommun.

Socknen har en hembygdsförening, Haverö hembygdsförening. Vid kyrkan syns flyttblocket.

Wikipedia. Ånge kommun, Haverö sockens historia

Fler platser i Ånge

Ser du något som är fel eller saknas på sidan? Meddela redaktionen.