Rytterne

Rytterne är en socken i Västmanland sydväst om Västerås, omgiven av Mälarens fjärdar. Socknen ingick i Snevringe härad och hör sedan 1971 till Västerås kommun.

Läge och landskap

Socknen sträcker sig från Strömsholmsåsen, även kallad Hornsåsen, i väster till sydspetsen av den numera landfasta Nyckelön. Runt om ligger Mälarfjärdarna Asköfjärden, Blacken, Galten och Freden med öar som den skogiga Skutterön. Det mesta är öppen slättbygd på Mälarslätten. På Nyckelön ligger norra delen av Kvicksund. Sundet skiljer socknen från Södermanland. Riksväg 56 går genom bygden.

Arealen är 59,76 kvadratkilometer. År 2000 hade socknen 2 085 invånare. Här ligger tätorten Tidö-Lindö och herresätena Tidö, Vikhus och Fiholm.

Två socknar blev en

Före 1818 fanns två socknar, Stora Rytterne och Lilla Rytterne, båda med medeltida ursprung. Stora Rytterne kyrka byggdes i början av 1200-talet och föregicks av en träkyrka. Dess ruin ligger ungefär 2 km norr om dagens kyrka. Lilla Rytterne blev en egen annexförsamling i början av 1300-talet och fick sin kyrka omkring 1400. Båda kyrkorna förföll och blev för trånga.

1. 1776Beslut Församlingarna beslutar att slås ihop och bygga en ny kyrka.
2. 1815Byggstart Kyrkan ritas av Samuel Enander och byggs under Olof Sjöström.
3. 1819Invigning Kyrkan invigs den 31 maj efter att den första gudstjänsten hållits 1818.
4. 1915Ombyggnad Stadsarkitekten Erik Hahr delar långhuset i tre skepp med platta trätak.
5. 1979Portaler Medeltida portaler från Stora Rytterne flyttas till vapenhuset.

Kyrkans inventarier

Mycket av inredningen kommer från de gamla kyrkorna. Altarskåpet från Lilla Rytterne gjordes i Nordtyskland i slutet av 1400-talet. Cuppan i dopfunten är från omkring 1200 och stod först i Stora Rytterne. Kyrkan har en herrskapsbänk från 1600-talet som skänktes av Axel Oxenstierna och bär hans hustru Anna Bååts vapen. Bland skulpturerna finns en madonna från 1300-talet.

Fornlämningar och förvaltning

Bronsåldern finns representerad genom spridda gravar. Järnåldern har lämnat 18 gravfält, bland dem ett stort och länge använt gravfält vid Horn. Fem fornborgar med kraftiga vallar finns i socknen. Vid Fiholm och Vikhus ligger ruiner av fasta hus från medeltiden.

Namnet skrevs 1304 Rytru och kan vara ett gammalt önamn med oklar tolkning. Vid kommunreformen 1862 bildades Rytterne församling och Rytterne landskommun. Landskommunen gick 1952 upp i Kolbäcks landskommun och kom 1971 till Västerås kommun. Rytterne hembygdsförening gav 2011 ut boken Rytterne socken 1886-2005 med Katarina Curman som redaktör.

Wikipedia. Svenska kyrkan Västerås, Om Rytterne kyrka

Ser du något som är fel eller saknas på sidan? Meddela redaktionen.