Vansbro kommun ligger i Dalarna där Västerdalälven flyter genom ett kuperat skogslandskap. Centralort är Vansbro och kommunen består av de tre gamla socknarna Järna, Nås och Äppelbo.
Vansbro kommun
- Län
- Dalarnas län
- Landskap
- Dalarna
- Centralort
- Vansbro
- Folkmängd
- 6 729 (30 juni 2026)
- Areal
- 1 548 km² land (SCB 2026)
- Totalareal
- 1 666 km² (SCB 2026)
- Bildad
- 1971
- Distrikt
- Järna, Nås och Äppelbo
- Tätorter
- 5 (2023)
- Tätorten Vansbro
- 2 137 inv. (2023)
- Naturreservat
- 21 (2022)
Landskapet
Berggrunden är mest granit med inslag av omvandlade vulkaniska bergarter. Ovanpå ligger skogsklädd morän med mycket myrmark. Vid Äppelbo löper rullstensåsen Äppelboåsen och isälvsavlagringar finns även vid Haftahedarna och utmed Vanån. Jordbruksmarken ligger på sedimenten längs Västerdalälven.
Ametistsjön Ärten blev naturreservat 1976 och länsstyrelsen kallar fyndigheterna en geologisk skatt. Lämåsen vid Busjön är en del av Äppelboåsen och skyddades 1978.
Socknar och kommun
Järna och Äppelbo socknar nämns 1417 och Nås 1479. I de tre socknarna bildades landskommuner 1862. Vansbro municipalsamhälle inrättades 1911 och upplöstes vid utgången av 1960. Kommunen bildades 1971 av Järna, Nås och Äppelbo landskommuner och fick namn efter orten Vansbro. Sedan 2016 är den indelad i tre distrikt som motsvarar socknarna. Vid SCB:s avgränsning 2023 fanns fem tätorter: Heden och Skansbacken, Järna, Skålö, Vansbro och Äppelbo.
Järn, sågverk och järnväg
Omkring 30 fornlämningar från stenåldern har hittats, däribland åtta stenyxor. Under järnåldern kom järnframställningen igång och rester av den finns på ett hundratal platser, främst längs älven. Järnbruk anlades i början av 1800-talet men blev kortlivade. Kring 1900 byggdes tre stora sågverk och 1898 kom järnvägen till Vansbro.
Sedan början av 1900-talet har jord- och skogsbruk och träindustri dominerat. Fram till 2020-talet breddades näringslivet med metall, plast, elektronik och livsmedel. Bland större arbetsgivare finns Orkla Foods Sverige, Monark Exercise och Lyko med sitt centrallager.
- 1417Socknarna Järna och Äppelbo nämns.
- 1479Nås Nås socken nämns.
- 1690-taletRegementet Äppelbo blir säte för Västerdals regemente.
- 1734Linné Carl von Linné besöker en samisk bosättning utanför Äppelbo under Dalaresan.
- 1898Järnvägen Banan når Vansbro.
- 1935Vansbro kyrka Kyrkan invigs.
- 1950Vansbrosimningen Den första tävlingen har tio deltagare.
- 1971Kommunen Vansbro kommun bildas.
Finnmarker och bebyggelse
Under 1600-talet började skogsfinnar bosätta sig på Nås, Äppelbo och Järna finnmarker. Byn Lappheden i Äppelbo har fått sitt namn efter samer som uppehöll sig där. Strömsheden i Järna var en resandebosättning där bland annat glasförare vid Johannisholms glasbruk i Venjan bodde. Bebyggelsen visar fem former: agrara byar, fäbodar, finnmarksgårdar, bruk och industrisamhällen. Sidokammarstugan är vanlig, särskilt i fäbodarna.
Vansbro kyrka uppfördes på 1930-talet med pengar från ortens industri och målades faluröd vid en renovering på 1980-talet. Vansbrosimningen är ett lopp på 3 000 meter i öppet vatten som har hållits varje år sedan 1950.
På Udden i centrala Vansbro intill riksväg 71 har Vansbro hembygdsförening sin hembygdsgård. Loftboden har anor från slutet av 1700-talet och föreningen plockade ner den och byggde upp den på platsen. Jofsstugan var övernattningsstuga för flottarna i Vanån och är i dag bagarstuga med vedeldad ugn.
Wikipedia, Vansbro kommun. Svenska kyrkan, Vansbro kyrka. Visit Dalarna, Vansbro hembygdsgård. SCB, Befolkningsstatistik juni 2026, Land- och vattenareal 2026 och Folkmängd i tätorter 2023
Fler platser i Dalarnas län
Ser du något som är fel eller saknas på sidan? Meddela redaktionen.