Enköping

Enköpings kommun ligger i västra Uppland och når ner till Mälarskärgården. Omkring 45 procent av ytan är odlingslandskap. Centralort är Enköping, en stad sedan medeltiden.

Enköpings kommun

Län
Uppsala län
Landskap
Uppland
Centralort
Enköping
Folkmängd
48 866 (30 juni 2026)
Areal
1 184 km² land (SCB 2026)
Totalareal
1 331 km² (SCB 2026)
Tätorten Enköping
26 353 inv. (2023)
Bildad
1971
Socknar
35 och större delen av Arnö
Distrikt
35 (sedan 2016)
Naturreservat
22 (2023)

Landskapet

Söder om staden är landskapet småbrutet med öppna åkrar och moränholmar. Norra delen är skogklädd utom i dalgångarna. Enköpingsåsen följer berggrundens sprickriktning och Örsundaån har skurit en djup ravin i åsen vid Hårsbäcksdalen. I öster ligger fågelsjön Hjälstaviken där omkring 245 arter har setts.

Socknar och kommunbildning

Kommunen motsvarar 35 socknar och större delen av Arnö socken, bland dem Boglösa, Fröslunda, Litslena, Simtuna, Tillinge, Torstuna och Villberga. Landskommuner bildades 1862 och Enköpings stad blev stadskommun 1863. Grillby municipalsamhälle fanns mellan 1919 och 1951.

Vid reformen 1952 bildades storkommunerna Lagunda, Norra Trögd, Södra Trögd och Åsunda. Fjärdhundra bildades samtidigt i Västmanlands län. Enköpings kommun skapades 1971 av staden och de fem storkommunerna. Samma år flyttades länsgränsen och Fjärdhundra kom till Uppsala län.

Verktygen

Industrin växte fram i slutet av 1800-talet kring Johan Petter Johanssons uppfinningar. Den ställbara rörtången kom 1888 och skiftnyckeln med lösa käftar 1891 och 1892. Fler verkstadsföretag följde. I början av 2020-talet stod tillverkningen bara för fem procent av arbetstillfällena och servicenäringar dominerade.

  1. 1800-500 f KrHällristningar Ristningarna i Boglösa huggs.
  2. 1125Vårfrukyrkan Enligt traditionen invigs kyrkan på vårfrudagen.
  3. 1300-taletSigillet Stadens äldsta sigill visar liljorna.
  4. 1888Rörtången Johan Petter Johansson uppfinner den ställbara rörtången.
  5. 1928Stadsvapnet Liljorna fastställs som vapen.
  6. 1971Kommunen Enköpings kommun bildas.

Kyrkor och slott

Vårfrukyrkan byggdes i början av 1100-talet. Koret byggdes ut på 1400-talet och centraltornet revs. Ett nytt torn restes vid mitten av 1800-talet och i början av 1900-talet målade Carl-Wilhelm Pettersson kyrkans insida. Kyrkan har gett namn åt liljorna i stadsvapnet, en symbol för jungfru Maria.

Hällristningarna i Boglösa hör till Sveriges största ristningsområden. I kommunen ligger också Salnecke slott från 1600-talet och Ekolsunds slott, som var Gustav III:s favoritslott.

Ekolsunds första kända ägare var Magnus Knutsson, som dog 1373. Gustav Vasa förvärvade gården 1542 genom byten och köp. Mellan 1716 och 1743 ägdes den av Fredrik av Hessen, sedermera kung Fredrik I.

Museet i det gamla rådhuset

Enköpings museum ligger i en gård som handlanden Nils Svensson Stahre lät uppföra 1783-1786 som köpmangård och bostad. Huset blev rådhus 1796. Kommunen beslutade 1979 att inrätta ett kommunalt museum och det öppnade i december 1987. Redan från 1908 arbetade Sydvästra Upplands kulturhistoriska förening med att lyfta fram bygdens historia och visade sina samlingar på Tullgatan 16.

Den 5 juni 1999 bildades Enköpings stads hembygdsförening för att rädda Wallinska gården, den sista 1800-talsgården i centrala Enköping. Gården är en gammal åkargård som ägs av kommunen och sköts av föreningen. På tomten står Lilla stugan från 1884, boningshuset från 1901 och stallet. Röda längan är ett timrat affärshus från 1800-talet som flyttades till gården 1995. Gården ligger på Kryddgårdsgatan 8 A.

Haga ekbackar och mälarön Bryggholmen blev naturreservat 2005. På Bryggholmen finns herrgård, fritidshus och ett odlingslandskap som har brukats i mer än 1 000 år.

Wikipedia, Enköpings kommun. Svenska kyrkan, Vårfrukyrkan i Enköping. Enköpings kommun, Om Enköpings museum. Ekolsunds slott, Historik. SCB, Befolkningsstatistik juni 2026, Land- och vattenareal 2026 och Folkmängd i tätorter 2023. Enköpings stads hembygdsförening

Ser du något som är fel eller saknas på sidan? Meddela redaktionen.