Så forskar du i bygdens historia

Vem bodde på gården för hundra år sedan? Hur såg byn ut före skiftet? Svaren finns i kyrkböcker, kartor och domstolsarkiv. Det mesta går att läsa gratis på nätet. Den här guiden visar i vilken ordning du söker och vad varje källa kan ge.

Vad vill du ta reda på?

Välj en fråga så ser du vilka källor du ska börja med.

Börja i nutid och gå bakåt

Det säkraste sättet är att utgå från det du vet och arbeta dig bakåt i tiden. Varje källa ger en ledtråd till nästa.

1. Ta reda på fastighetsbeteckningen. Den visar socken eller trakt och ett nummer. Dagens form infördes 1909, när jordregistret ersatte jordeboken.
2. Följ ägarna bakåt. Fastighetsböckerna från 1933 och lagfartsböckerna 1875-1933 leder till äldre lagfarter och domböcker.
3. Hitta de boende. Med gårdens namn och socken kan du söka i folkräkningar och sedan bläddra i husförhörslängderna.
4. Lägg kartorna bredvid. Skifteskartorna visar var husen stod och hur marken var fördelad.
5. Fyll på med bygdens minnen. Hembygdsföreningen, ortnamnsarkivet och Fornsök ger sammanhanget.

Källorna i tidsordning

1. 1640Geometriska jordeböcker Kartor över byarna fram till 1798.
2. 1642Mantalslängder Digitaliserade 1642-1820, skatt för vuxna i arbetsför ålder.
3. 1686Kyrkolagen Prästen ska föra kyrkböcker. Lagen gäller till 1993.
4. 1734Lagfartsprotokoll Ägarbyten skrivs in. Före 1806 anges sällan förre ägaren.
5. 1749Storskiftet Startar, med förordning 1757.
6. 1750Husförhörslängder Finns i de flesta församlingar från mitten av 1700-talet.
7. 1803Enskiftet I Skåne 1803 och i hela riket 1807.
8. 1827Laga skifte Och generalstabskartan, som görs fram till 1971.
9. 1859Häradsekonomiska kartan Görs fram till 1934.
10. 1860Folkräkningar Sökbara vart tionde år till 1910 samt 1930.
11. 1875Lagfartsböcker Fram till 1933, sökbara på fastighetsnamn och socken.
12. 1895Församlingsbok Husförhörslängden byter namn.
13. 1909Fastighetsbeteckningar Dagens system införs.
14. 1933Fastighetsböcker Inskrivningsdomare tar över.
15. 1935Ekonomiska kartan Görs fram till 1978.
16. 1991Skatteverket Tar över folkbokföringen från kyrkan.
17. 2008Lantmäteriet Tar över lagfarterna den 1 juni.

Kyrkböckerna

1686 års kyrkolag gjorde prästen ansvarig för folkbokföringen. Lagen gällde formellt till 1993. Kyrkböckerna består av husförhörslängder, födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker, död- och begravningsböcker samt in- och utflyttningslängder. Husförhörslängden visar varje hushåll på gården med födelsedatum och flyttningar.

Originalen finns hos landsarkiven inom Riksarkivet. Uppgifter yngre än 70 år omfattas av sekretess. Det digitaliserade materialet är gratis i Riksarkivets digitala forskarsal.

Folkräkningar, mantalslängder och jordeböcker

Folkräkningarna är det snabbaste sättet att hitta en person. Riksarkivet har gjort åren 1860, 1870, 1880, 1890, 1900, 1910 och 1930 sökbara med över 24 miljoner personer. Året 1920 saknas.

Mantalslängderna var skattelängder för vuxna i arbetsför ålder och visar vem som bodde på gården år för år. Riksarkivet har digitaliserat dem för 1642-1820, med vissa luckor. Jordeböckerna redovisar gårdarna och deras skatt. Från 1750-talet anges jordnaturen i egna kolumner. Där framgår om gården var krono, skatte eller frälse.

Ägarna: lagfarter, domböcker och bouppteckningar

Före 1736 fördes ägarbyten in i domboken. Därefter finns lagfartsprotokoll. Lagfartsböckerna 1875-1933 är skannade och söks med fastighetsnamn och socken. De fungerar som register till de äldre protokollen. Fastighetsböckerna 1933-1990 kan bara läsas digitalt i Riksarkivets läsesalar.

Bouppteckningar och syneprotokoll finns i häradsrättens eller rådhusrättens arkiv. En bouppteckning räknar upp allt som fanns i ett hem när någon dog, från kor och redskap till kläder och böcker. Den ger en bild av gården som ingen annan källa ger.

Kartorna

Lantmäteriets historiska kartor är gratis att titta på, spara och skriva ut. Arkivet har omkring 3 miljoner akter som alla är skannade. Lantmäteriets egna sidor anger olika slutår för vad som ingår, så räkna med att yngre akter kan behöva beställas.

Fornlämningar, byggnader och ortnamn

Fornsök hos Riksantikvarieämbetet visar alla kända registrerade fornlämningar på land och under vatten. Uppgifterna uppdateras dagligen och är fria att söka. Bebyggelseregistret samlar uppgifter om byggnader med kulturhistoriskt värde. Söktjänsten var tillfälligt stängd i oktober 2026.

Ortnamnsregistret hos Institutet för språk och folkminnen har omkring 3,7 miljoner skannade arkivkort. Där finns äldre stavningar och belägg som kan förklara vad ett gårdsnamn betyder.

Gratis eller betalt

Ta hjälp av hembygdsföreningen

I Sverige finns omkring 2 000 hembygdsföreningar. Många har fotografier, gårdsinventeringar och nedtecknade minnen som aldrig hamnat i ett arkiv. Föreningarnas material finns ofta på Hembygdsportalen. Styrelsen vet vem i bygden som kan mest om en viss gård.

Vanliga frågor

Hur tar jag reda på mitt hus historia?

Börja med fastighetsbeteckningen och följ ägarna bakåt via fastighetsböcker, lagfartsböcker och lagfartsprotokoll. Lägg sedan Lantmäteriets historiska kartor bredvid för att se när huset kom till. Sök de boende i folkräkningar och husförhörslängder.

Är det gratis att släktforska?

Det mesta av grundmaterialet är gratis. Riksarkivets digitaliserade kyrkböcker, mantalslängder och folkräkningar kostar ingenting. Lantmäteriets historiska kartor är gratis att titta på. Betaltjänster som ArkivDigital har färgbilder och fler register.

Var hittar jag gamla kartor över min gård?

Lantmäteriets tjänst Historiska kartor har omkring 3 miljoner skannade akter, bland annat från storskifte, enskifte och laga skifte. Häradsekonomiska kartan och ekonomiska kartan visar gårdarna under 1900-talet.

Vilka folkräkningar är sökbara?

Riksarkivet har gjort folkräkningarna 1860, 1870, 1880, 1890, 1900, 1910 och 1930 sökbara. Folkräkningen 1920 finns inte med.

Vad är en husförhörslängd?

En husförhörslängd är en kyrkbok där prästen förde in alla som bodde i församlingen hushåll för hushåll, med födelsedata och flyttningar. De finns i de flesta församlingar från mitten av 1700-talet och heter församlingsbok från 1895.

Riksarkivet, Vad finns online, Folkräkningar, Lagfartsböcker och Fastigheter och gårdar. Riksarkivet, Hur hittar jag mitt torp i arkiven och Ingång till fastighetsforskning. Svenska kyrkan, Kyrkböcker. Lantmäteriet, Historiska kartor, Söktips och Lantmäteriets arkiv. Lantmäteriet, Ekonomiska kartan och Generalstabskartan. Naturvårdsverket, Historiska kartor. Riksantikvarieämbetet, Fornsök och Bebyggelseregistret. Isof, Ortnamnsregistret. Wiki-Rötter, Mantalslängd och Sveriges dödbok. ArkivDigital 2025. Hemnet, Fastighetsregistret. Sveriges hembygdsförbund