Pajala

Pajala kommun ligger i Tornedalen i Norrbottens län och gränsar mot Finland i norr och öster. Centralort är Pajala.

Älvar och myrar

Nästan hela kommunen är en moräntäckt urbergsslätt med kraftigare kuperad terräng i norr. Myrar täcker stora delar av de flacka områdena och skogen består mest av tall och gran. Torneälven rinner genom kommunen med biflödena Lainioälven och Muonioälven. Vid Kengis ligger Kengisforsen, som är 600 meter lång och har en fallhöjd på 18 meter. Tärendöälven för vatten från Torneälven till Kalixälven och är ett exempel på bifurkation.

År 2022 fanns 47 naturreservat i kommunen. I Kolkonliika har Muonio sameby sitt viktigaste sommarviste.

Fyra landskommuner blev en

Kommunen motsvarar Pajala socken och mindre delar av Överkalix och Övertorneå socknar. Ur Pajala landskommun bröts Tärendö ut 1885 och Junosuando 1914. Korpilombolo landskommun hade bildats av delar av Överkalix och Övertorneå. Vid reformen 1971 slogs Pajala, Korpilombolo, Tärendö och Junosuando samman till Pajala kommun. Sedan 2000 ingår kommunen i förvaltningsområdet för finska och meänkieli.

Bruket i Kengis och gruvan i Kaunisvaara

Skogsbruk, rennäring och jordbruk var länge basnäringarna. År 1646 anlades järnbruket i Kengis, som lades ner efter en brand 1879. Kommunvapnets silverrundlar syftar på mynt som präglades i ett myntverk i Kengis.

Järnmalm började brytas 2012 vid Tapulivuoma mellan Kaunisvaara och Aareavaara, omkring 20 kilometer norr om Pajala. Northland Resources gick i konkurs i december 2014 och brytningen upphörde. Kaunis Iron återupptog den i juli 2018.

Kyrkor och kulturarv

Pajala kyrka byggdes 1797 som brukskyrka i Kengis. Den flyttades till Pajala och byggdes om 1869-1871 efter ritningar av Ludvig Hedin. Lars Levi Laestadius predikade i kyrkan 1849-1860. Hans hem Laestadiuspörtet och prästgården bredvid är byggnadsminnen och museum. Korpilombolo kyrka uppfördes 1856 och Junosuando kyrka invigdes 1904.

Laestadius bodde med familjen i pörtet från 1854 till sin död 1861. Timret tyder på att huset är från 1700-talet. Det är en enkel parstuga med mjölkbod på ena gaveln och ligger väster om Pajala kyrka. Den nya prästgården blev klar ett halvår efter hans död och där tog församlingsborna farväl av honom. Platsen blev byggnadsminne 2010 och Svenska kyrkan driver museet med stöd av kommunen.

Bland de samiska kulturarven finns Akamella ödekyrkogård och Seitastenen, en helig sten som John Wolley försåg med runskrift på 1850-talet. Tärendö hembygdsgård visar tornedalsk bondekultur med 22 byggnader och över 2 000 bruksföremål. I byn Sattajärvi två mil söder om Pajala finns Garverimuseet.

1. 1646Kengis bruk Järnbruket anläggs vid Torneälven.
2. 1797Brukskyrkan Kyrkan i Kengis byggs.
3. 1854Laestadiuspörtet Lars Levi Laestadius flyttar in med familjen.
4. 1859Korpilombolo kyrka Kyrkan från 1856 invigs.
5. 1871Pajala kyrka Den flyttade kyrkan står klar i Pajala.
6. 1879Branden Kengis bruk läggs ner.
7. 1885Tärendö Landskommunen bryts ut ur Pajala.
8. 1914Junosuando Ännu en landskommun bryts ut.
9. 1971Kommunen Fyra landskommuner bildar Pajala kommun.
10. 2005Världsarv Jupukka blir en av världsarvspunkterna i Struves meridianbåge.
11. 2010Byggnadsminne Laestadiuspörtet och prästgården skyddas.
12. 2012Gruvan Brytningen börjar vid Tapulivuoma.

Wikipedia, Pajala kommun. Svenska kyrkan, Pajala församling. Pajala kommun, Världsarvet Struves meridianbåge. Länsstyrelsen Norrbotten, Laestadiuspörtet. SCB, Land- och vattenareal 2026

Ser du något som är fel eller saknas på sidan? Meddela redaktionen.