Linköpings kommun ligger mitt i Östergötland på Östgötaslätten. Centralort är residensstaden Linköping, kyrklig centralort sedan 1100-talet.
Linköping
- Län
- Östergötlands län
- Landskap
- Östergötland
- Centralort
- Linköping
- Folkmängd
- 168 218 (30 juni 2026)
- Areal
- 1 568,58 km² (2019)
- Bildad
- 1971
- Socknar
- 31 och Linköpings stad
- Distrikt
- 36 (sedan 2016)
Stångån, Roxen och kanalerna
Stångån rinner genom kommunen och mynnar i Roxen, en sjö på omkring 10 000 hektar som bara är sju meter djup. Göta kanal går genom kommunen och vid Berg ligger kanalens längsta slusstrappa, Bergs slussar. Kinda kanal går från staden söderut mot Kinda och passerar 15 handdrivna slussar.
Många grunda sjöar och våtmarker dikades ut under 1800- och 1900-talen för att ge mer odlingsmark. Några har återskapats på 2000-talet, bland dem Rosenkällasjön och Frökärret. År 2015 var 36 procent av arealen jordbruksmark och 49 procent skog. Öna kulturreservat vid Stensjön visar hur en fattig skogsbygd såg ut fram till början av 1900-talet.
Socknar och kommunbildning
Kommunens område motsvarar 31 socknar och Linköpings stad. Sankt Lars gick upp i staden 1911, Landeryd 1963 och Kärna 1967. Kommunen bildades 1971 av staden och landskommunerna Norra Valkebo, Södra Valkebo, Vreta kloster, Vårdnäs och Åkerbo. Sedan 2016 finns 36 distrikt.
Vid SCB:s avgränsning 2015 var Ljungsbro, Malmslätt, Tallboda, Linghem och Ekängen de största tätorterna efter Linköping. Centralorten hade då 106 502 invånare.
Kyrkostad och flygstad
Ortnamnet nämns första gången 1103 som Liunga kaupinga, en sammansättning av ljung och handelsplats. Det första svenska kyrkomötet hölls i Linköping 1153. Domkyrkan började byggas på 1100-talet som romansk basilika och byggdes på 1200-talet om till gotisk hallkyrka. Tornspiran från 1886 ritades av Helgo Zettervall och tornet är 107 meter högt.
Saab var 2020 kommunens största privata arbetsgivare med 5 525 anställda. Där tillverkas och utvecklas bland annat stridsflygplan. Ericsson och Linköpings universitet, grundat 1975, hör också till de stora arbetsplatserna.
Vreta kloster vid Berg grundades omkring 1100 och blev nunnekloster inom cistercienserorden 1162. I dag återstår en delvis rekonstruerad ruin och klosterkyrkan.
- 1103Namnet Liunga kaupinga nämns i Florenslistan.
- 1153Kyrkomötet Det första svenska kyrkomötet hålls i Linköping.
- 1162Vreta Klostret blir cisterciensiskt nunnekloster.
- 1886Tornspiran Domkyrkans spira efter Helgo Zettervalls ritningar tillkommer.
- 1953Bergsgraven Graven från stridsyxekulturen hittas i norra Linköping.
- 1971Kommunen Linköpings kommun bildas.
- 1975Universitetet Linköpings universitet grundas.
Fornlämningar
Ledbergs kulle vid Ledbergs kyrka är Östergötlands största gravhög och härrör troligen från vikingatiden. Den är 40-50 meter i diameter och 6-7 meter hög. I Gammalkil finns en runristning från vikingatiden och i Kaga kyrkas yttervägg sitter en inmurad runsten. Bergsgraven från stridsyxekulturen är omkring 4 500 år gammal och visas på Östergötlands museum.
Hembygd och besök
Landeryds hembygdsförening började anlägga Landeryds hembygdspark vid Harvestad 1991. Parken invigdes 1994 och har bland annat Hackefors porslinsmuseum och ett textilmuseum.
Friluftsmuseet Gamla Linköping i västra delen av staden består av stadskvarter, Valla gård och Vallaskogen. Husen i stadskvarteren har flyttats dit från Linköpings centrum.
Wikipedia, Linköpings kommun. Wikipedia, Linköping. Wikipedia, Linköpings domkyrka. Wikipedia, Vreta kloster. Wikipedia, Ledbergs kulle. Wikipedia, Landeryds hembygdspark. Wikipedia, Gamla Linköping