Katrineholm

Katrineholms kommun ligger i västra Södermanland vid Hjälmarens sydöstra strand. Centralorten växte fram som järnvägsknut där Västra stambanan och dagens Södra stambanan möts.

Sprickdalar och kulturbygd

Berggrunden består mest av urbergsgnejs och hör till Mälardalens sprickdalslandskap. Sprickriktningen syns tydligt vid sjöarna Malmen, Storsjön, Hålvetten och Näsnaren. I sydväst ger en kalkrik berggrund en rik flora. Öppen jordbruks- och hagmark finns kring Julita, Sköldinge, Valla och Stora Malm samt längs Yngaren.

Djupviksbergets naturreservat är ett av få områden i Södermanland med kalkbarrskog. Där växer bland annat ryl, fältgentiana och knärot.

Sju socknar och en stad

Kommunen motsvarar socknarna Björkvik, Floda, Julita, Lerbo, Sköldinge, Stora Malm och Östra Vingåker. Katrineholms municipalsamhälle inrättades 1883. Det upplöstes vid årsskiftet 1916/1917 när Katrineholms stad bildades. Vid reformen 1952 bildades storkommunerna Julita, Sköldinge och Stora Malm medan Björkvik och Floda förblev egna. Kommunen bildades 1971 av staden, landskommunerna Björkvik, Floda, Sköldinge och Stora Malm samt Julita församling. Utöver centralorten finns tätorterna Bie, Björkvik, Forssjö, Sköldinge, Strångsjö, Valla och Julita/Äsköping.

Järnvägsknuten

Namnet kommer från gården Fulbonäs vid Näsnaren, som ägaren Jacob von der Linde på 1600-talet döpte om till Cathrineholm efter sin dotter Catharina. Stationen vid Västra stambanan invigdes den 3 november 1862 i ett hus ritat av Edelsvärd. Banan till Norrköping började trafikeras 1866 och gjorde orten till knutpunkt. Industrimännen Carl Fredriksson, Gustaf Robert Grönkvist och August Kullberg byggde upp företag i staden. Ericsson och SKF Mekan dominerade länge den lokala industrin. År 2022 var Kronfågel största privata arbetsgivare med 975 anställda.

Kyrkor och herrgårdar

Katrineholms kyrka började byggas den 1 augusti 1901 och invigdes den 11 januari 1903 efter ritningar av Karl Flodin. Stora Djulö herrgård nämns första gången 1334 och huvudbyggnaden är troligen från 1720-talet. Staden köpte gården 1935. Julita gård donerades 1944 till Nordiska museet. Sörmlands museum har i samarbete med Katrineholm-Stora Malms hembygdsförening tagit fram skyltar om Stora Malm i serien Historien i Sörmland.

1. 1334Stora Djulö Gården nämns första gången.
2. 1862Västra stambanan Stationen invigs den 3 november.
3. 1866Knutpunkt Banan till Norrköping börjar trafikeras.
4. 1883Municipalsamhälle Katrineholms municipalsamhälle inrättas.
5. 1903Kyrkan Katrineholms kyrka invigs.
6. 1917Stad Katrineholm får stadsrättigheter.
7. 1918Stadsvapnet Vapnet av Carl Richard Forsslund fastställs.
8. 1944Julita gård Gården doneras till Nordiska museet.
9. 1971Kommunen Staden och fem landskommuner bildar Katrineholms kommun.

Katrineholm-Stora Malms hembygdsförening har funnits sedan 1933 och har omkring 370 medlemmar. Den omfattar distrikten Katrineholm, Stora Malm och Nävertorp. Föreningens museum vid Stora Djulö visar uppbyggda miljöer och ett stort antal fordon. En torpkommitté forskar om försvunna torp och gårdar i Stora Malms socken och sätter upp skyltar där de låg.

Wikipedia, Katrineholms kommun. Katrineholms kommun, Fakta om Katrineholm, Sagan om Katrineholm och Kända byggnader. Sörmlands museum, Historien i Sörmland, Stora Malm. SCB, Land- och vattenareal 2026. Katrineholm-Stora Malms hembygdsförening

Ser du något som är fel eller saknas på sidan? Meddela redaktionen.