Filipstads kommun ligger i östra Värmland och når med en liten del in i Dalarna. Centralort är Filipstad, som fick stadsprivilegier 1611. Bygden har präglats av gruvor och järnbruk i flera hundra år.
Filipstads kommun
- Län
- Värmlands län
- Landskap
- Värmland, Dalarna
- Centralort
- Filipstad
- Folkmängd
- 9 578 (30 juni 2026)
- Areal
- 1 712 km², varav 1 534 km² land (2019)
- Bildad
- 1971
- Socknar
- Brattfors, Färnebo, Gåsborn, Kroppa, Nordmark, Rämmen
- Distrikt
- 6 (från 2016)
- Naturreservat
- 12 (2024)
Dalgångar och malmfält
Landskapet genomkorsas av djupa dalgångar i riktning nord-nordväst till syd-sydost, ett resultat av gammal bergskedjeveckning. Området hör till Bergslagens malmfält. Berggrunden i Långbansfältet räknas till de mineralrikaste i världen. Brattforsheden kring Alsternsjön är ett av landets främsta exempel på deltan vid högsta kustlinjen. År 2024 fanns 12 naturreservat i kommunen.
Socknar och kommunbildning
Kommunens område motsvarar socknarna Brattfors, Färnebo, Gåsborn, Kroppa, Nordmark och Rämmen samt Filipstads stad. Norra delen av Rämmens socken ligger i Dalarna. Vid reformen 1952 bildades storkommunen Värmlandsberg av Brattfors, Gåsborn, Färnebo och Nordmark. Filipstads kommun bildades 1971 av Filipstads stad, Värmlandsberg, Kroppa och Rämmen. Sedan 2016 finns sex distrikt, där Färnebo ingår i Filipstads distrikt.
Staden vid Skillerälven
Filipstad ligger mellan sjöarna Lersjön och Daglösen och är uppkallad efter prins Karl Filip, son till Karl IX. Efter en brand 1694 förlorade orten sina stadsprivilegier och fick tillbaka dem först 1835. Vid storbranden 1775 brann träkyrkan ned. Den nuvarande stenkyrkan i gustaviansk stil invigdes 1785 och har predikstol och altaruppsats av Jean Erik Rehn.
- 1611Stadsprivilegier Filipstad bryts ut ur Färnebo socken och blir stad.
- 1648Dalkarlssjöhyttan Masugnen som blev ursprunget till Lesjöfors bruk tas i drift.
- 1711Långbansgruvan Brytningen kommer igång på allvar.
- 1785Kyrkan Filipstads stenkyrka invigs.
- 1830Bergsskolan Filipstads Bergsskola grundas med anslag från Jernkontoret och staten.
- 1904Bageriet Bageriet som senare fick namnet Wasabröd startar.
- 1971Kommunen bildas Stad och landskommuner blir Filipstads kommun.
- 1977Odalfältet stänger Persbergs största gruvfält läggs ned.
Gruvor och bruk
Traditionen inom järn och gruvhantering går tillbaka till 1300-talet. I Persberg bröts järnmalm från medeltiden fram till slutet av 1970-talet. Vid Långban kom gruvbrytningen troligen också i gång på medeltiden. Långbanshyttan lades ned först 1933. Lesjöfors växte upp kring järnbruket och har i dag Lesjöfors fjädrar som största arbetsgivare. Nykroppa var fram till början av 1970-talet en bruksort dominerad av Nykroppa järnverk.
Gruvnäringen och järnframställningen minskade under 1980-talet. I centralorten finns knäckebrödsbageriet Wasabröd som i dag ingår i Barilla. Där ligger också OLW sedan 1968. Mellan 1971 och 2020 minskade kommunens befolkning med över 30 procent.
I Långban föddes uppfinnaren John Ericsson vid disponentgården. Flera byggnader från gruvepoken finns kvar och Långbanshyttan är byggnadsminne. Högbergsfältet vid Persberg är naturreservat med gruvgången Tilas stoll som går att gå in i. Lesjöfors museum drivs av Värmlands museum och visar arbete och levnadsvillkor under flera generationer. Marknaden Oxhälja i Filipstad har anor från 1600-talet och hålls första helgen i september.
Wikipedia, Filipstads kommun. Wikipedia, Filipstad. Wikipedia, Filipstads kyrka. Wikipedia, Färnebo socken. Wikipedia, Rämmens socken. Wikipedia, Långban. Wikipedia, Persberg. Wikipedia, Lesjöfors. Wikipedia, Nykroppa. Värmlands museum, Lesjöfors museum