Skellefteå

Skellefteå kommun ligger i landskapet Västerbotten vid Bottenviken och är till ytan Sveriges största kustkommun. Centralort är Skellefteå. Malmen i Skelleftefältet har varit basen för näringslivet.

Kust och skogsbygd

Östra delen är kustbygd med 695 öar i Bottenviken. Västerut tar en kuperad skogsbygd vid. Skellefteälven, Bureälven, Byskeälven, Kågeälven och Åbyälven rinner genom kommunen mot havet. Kring Lövånger och Missenträsk finns drumliner. I Myrheden uppmättes landskapet Västerbottens köldrekord på -45,6 grader den 10 januari 1950.

Socknar och kommunbildning

Kommunens område motsvarar socknarna Bureå, Burträsk, Byske, Jörn, Lövånger och Skellefteå. Byske bröts ut ur Skellefteå landskommun 1875 och Bureå 1914. Skellefteå stad blev egen stadskommun 1881. År 1967 lades landskommunerna Skellefteå, Bureå, Byske och Jörn in i staden.

Staden ombildades 1971 till Skellefteå kommun. Burträsk och Lövånger tillkom 1974. Sedan 2016 är kommunen indelad i tolv distrikt: Boliden, Bureå, Burträsk, Byske, Fällfors, Jörn, Kalvträsk, Kågedalen, Lövånger, Skellefteå landsdistrikt, Skellefteå Sankt Olov och Skellefteå Sankt Örjan.

1. 1386Andra kyrkan Ärkebiskop Henrik Karlsson inviger en kyrka på Prästbordet.
2. 1507Tredje kyrkan Ärkebiskop Jakob Ulvsson inviger kyrkan vars sakristia finns kvar.
3. 1620-taletKoppargruva En gruva anläggs i Storkågeträsk.
4. 1732Linné Carl von Linné beskriver kyrkstaden med 350 till 400 hus.
5. 1800Landskyrkan Nuvarande kyrka invigs.
6. 1835Branden Bonnstan förstörs till stor del och byggs upp igen.
7. 1924Guld i Boliden Guldfyndet påverkar stadens byggande.
8. 1986Byske kyrkstad Kyrkstaden blir byggnadsminne.

Kyrkor och kyrkstäder

Den första kyrkan på Prästbordet antas vara från omkring 1330-talet. Dagens Landskyrkan är den fjärde på platsen och invigdes 1800. Bonnstan är en av 16 bevarade kyrkstäder i norra Sverige och har 114 hus med 373 kammare som av tradition ägs privat. Lövångers kyrkstad byggdes troligen på 1600-talet och Byske kyrkstad tillkom i slutet av 1800-talet.

Fornlämningar och industri

I de gamla delarna kring Skellefteälven och Kågeälven finns omkring 250 förhistoriska fornlämningar. Ett 50-tal är stenåldersboplatser och längs bronsålderns strandlinjer ligger cirka 200 rösen och stensättningar. Gruvor har funnits sedan åtminstone 1620-talet. Utvinningen i Skelleftefältet blev basindustri i början av 1900-talet och Rönnskärsverken i Skelleftehamn är Sveriges enda smältverk. Batterifabriken Northvolt Ett etablerades 2017 och företaget gick i konkurs 2025.

Skellefteå hembygdsförening hör till Västerbottens läns hembygdsförbund och har ordspråket en levande hembygd för alla som ledstjärna. På föreningens webbplats finns Lilla Skelleftebladet, en digital kyrkogårdsvandring med Lars Jonsson och Ulf Lundström och en förteckning över föreningens böcker och småskrifter.

Wikipedia, Skellefteå kommun och Västerbottens län. Svenska kyrkan i Skellefteå, Kulturarvet och Om oss. Wikipedia (engelska), Skellefteå Municipality. Ekonomifakta, Skellefteå. SCB, Land- och vattenareal 2026. Skellefteå hembygdsförening

Ser du något som är fel eller saknas på sidan? Meddela redaktionen.