Nyköping

Nyköpings kommun ligger i Södermanlands län med Nyköping som centralort och residensstad. Större delen av kommunen är skog men här finns stora jordbruksområden och odlad mark på de större öarna i den inre skärgården.

Landskapet

Kommunen ligger i sydöstra Södermanland med Östersjön i öster. Urberget är format i ett sprickdalslandskap och leran har gett långa jordbruksområden kring Runtuna, vid Långhalsen, Hallbosjön och Yngaren samt längs Kilaån. Större skogar finns vid Kolmården i väster, vid kusten och kring Båven. Öarna i den yttre skärgården är kala och har ett rikt fågelliv. Bland reservaten finns Nävekvarns klint, där Nävekvarns bruk bedrev järnhantering från 1600-talet och där det i dag växer flerhundraåriga tallar.

Staden och slottet

1. 1100-taletTvå kastaler En kastal byggdes vid åns utlopp i Stadsfjärden och en vid Stora Kungsladugården väster om staden.
2. 1230Myntet NVCOPIE Namnet Nyköping finns på ett mynt präglat under Knut Långes tid.
3. 1317Nyköpings gästabud Kung Birger fängslade sina bröder Erik och Valdemar på Nyköpingshus.
4. 1396Nyköpings recess Recessen undertecknades på borgen året före Kalmarunionen.
5. 1665Branden Staden och slottet brann. En ny regelbunden stadsplan med Storgatan och Stora torget togs fram.
6. 1719Rysshärjningen En rysk galärflotta brände nästan hela staden.
7. 1877Järnvägen Nyköping anslöts till linjen Eskilstuna-Flen-Oxelösund.

Borgen vid åmynningen byggdes ut till Nyköpingshus och gjordes om till renässansslott av hertig Karl i slutet av 1500-talet. Efter branden 1665 användes en del av teglet till Stockholms slott. Kilakastalen vid Kilaån drygt tre kilometer sydväst om staden är en rund ruin med 15,1 meters diameter. Den upptäcktes av Ivar Schnell 1944 och dateras till 1100-talet.

Industristaden

På 1830-talet var Nyköping en av få svenska städer där fabriksarbetarna var fler än borgarna. Textil, papper och stångjärn dominerade. Folkmängden sjönk när bruket lades ned 1866 men nya fabriker kom på 1870-talet och NK:s verkstäder grundades 1904. Landhöjningen gjorde hamnen grundare och Oxelösund tog över mycket av malmexporten.

Storkommunerna 1952

Vid kommunreformen 1952 slogs socknarnas landskommuner ihop till storkommuner. Jönåker bildades av Bergshammar, Kila, Lunda och Tuna. Rönö bildades av Lid, Ludgo, Ripsa, Runtuna, Råby-Rönö och Spelvik. Tunabergs landskommun och Nyköpings stad lämnades orörda. Kommunen bildades 1971 av staden och landskommunerna Jönåker, Rönö, Stigtomta, Tystberga och Tunaberg samt delar av Bettna. Trosa, Vagnhärad, Daga och Gnesta lades till 1974 men bröts ut igen 1992.

Socknarna på Bygdeband

Ludgo och Runtuna hörde till Rönö härad norr om staden. Bergshammar, Lunda och Sankt Nicolai hörde till Jönåkers härad i väster och söder.

Wikipedia, Nyköpings kommun. Wikipedia, Ludgo socken, Runtuna socken, Bergshammars socken, Lunda socken och Sankt Nicolai socken. Wikipedia, Nyköping, Nyköpingshus och Kilakastalen

I Nyköping

SockenBergshammars sockenBergshammars socken i Jönåkers härad sydväst om Nyköping. Kyrka från 1400-talet, kungsladugården Väderbrunn och Vida regementsskrivarställe.SockenLudgo sockenLudgo socken i Rönö härad norr om Nyköping. Medeltida kyrka med gravkor, runstenar vid Aspa och godsen Trollesund…SockenLunda sockenLunda socken i Jönåkers härad väster om Nyköping. Gårdar kända från 1300-talet, 25 gravfält och tätorten Jönåker.SockenRuntuna sockenRuntuna socken i Rönö härad norr om Nyköping. Kyrka från 1100-talet med målningar av Unionsmästaren och herrgården Kvedby.SockenSankt Nicolai sockenSankt Nicolai socken låg söder och väster om Nyköping. Kyrkan nämns 1294 och socknen delades 1950 mellan Nyköping…