Markaryd

Markaryds kommun ligger i sydvästra hörnet av Småland i Kronobergs län, på gränsen mot Skåne och Halland. Centralort är Markaryd.

Markaryds kommun

Län
Kronobergs län
Landskap
Småland
Centralort
Markaryd
Folkmängd
9 857 (30 juni 2026)
Areal
519 km² land (SCB 2026)
Totalareal
535 km² (SCB 2026)
Bildad
1971
Socknar
Markaryd, Traryd, Hinneryd
Härad
Sunnerbo
Tätorter
3 (SCB 2023)

Landskapet

Kommunen hör till Sydsvenska höglandet och består mest av en flack urbergsslätt med näringsfattig gnejs. Ett spricksystem styr vattendragen, både Hinnån i nord-sydlig riktning och Lagan nordost om Markaryd. Större delen är täckt av mager skogsklädd morän med inslag av myrmark. Kring Hannabadsjön finns rullstensåsar och ett äldre odlingslandskap. Europaväg 4 och riksväg 15 går genom kommunen.

Socknar och köpingar

Området motsvarar socknarna Markaryd, Traryd och Hinneryd i Sunnerbo härad, som blev landskommuner 1862. Markaryds köping bröts ut ur landskommunen 1916. Vid reformen 1952 bildades Traryds köping av Traryds och Hinneryds landskommuner. Markaryds landskommun gick upp i köpingen 1960. Kommunen bildades 1971 när Markaryds och Traryds köpingar slogs samman. Sedan 2016 är den indelad i distrikten Hinneryd, Markaryd och Traryd.

SCB räknade tre tätorter i kommunen 2023. Markaryd hade då 5 085 invånare, Strömsnäsbruk 2 216 och Traryd 659. Timsfors ligger tre kilometer norr om centrala Markaryd och var 2010 en egen tätort med 637 invånare. Sedan 2015 ingår orten i Markaryds tätort.

Kyrkorna

Enligt Svenska kyrkan har det funnits kyrkor i både Traryd och Hinneryd sedan 1000-talet. Traryds nuvarande kyrka invigdes i mitten av 1860-talet. Hinneryds kyrka byggdes på 1880-talet, när församlingen hade omkring 3 000 invånare. I Strömsnäsbruk byggdes i mitten av 1950-talet ett församlingshem som 1980 invigdes som kyrka och senare fick namnet S:t Andreas kyrka.

Bruk och industri

Strömsnäsbruk växte fram kring ett pappersbruk efter att Skåne-Smålands Järnväg hade öppnat. Bruket var ortens viktigaste industri tills det lades ner på 1970-talet. Orten hade som mest omkring 2 500 invånare på 1960-talet. I dag är industrin den främsta näringen i kommunen, med Nibe Industrier och Konecranes Lifttrucks som större företag i centralorten. De flesta företag har färre än tio anställda.

Markaryd var tidigt en viktig poststation. Det syns i kommunvapnet, där posthornen kommer från Markaryds gamla vapen och tranan från Traryds.

Hembygdsparken

Hembygdsparken på Kungsgatan 35 i Markaryd sköts av Markaryds kultur- och hembygdsförening. Föreningen driver arkiv och museum, digitaliserar dokument och ordnar utställningar i Ediinska paviljongen. Den arrangerar också evenemang för barn och vuxna och underhåller parken och fastigheterna.

Markaryd genom tiderna

  1. 1862Landskommuner Markaryd, Traryd och Hinneryd blev egna landskommuner.
  2. 1903Strömsnäsbruk Ett municipalsamhälle inrättades den 5 mars och fanns till 1951.
  3. 1916Markaryds köping Köpingen bröts ut ur Markaryds landskommun.
  4. 1952Traryds köping Traryd och Hinneryd slogs samman till en köping.
  5. 1960Sammanslagning Markaryds landskommun gick upp i köpingen.
  6. 1971Kommunen bildas Markaryds och Traryds köpingar bildade Markaryds kommun.
  7. 1980S:t Andreas kyrka Församlingshemmet i Strömsnäsbruk invigdes som kyrka.
  8. 2005Växjö domsaga Kommunen flyttades från Ljungby domsaga.

Skåne-Smålands järnväg byggdes i tre etapper från söder. Den 56 kilometer långa sträckan Kärreberga-Markaryd öppnades för allmän trafik den 15 januari 1894. Markaryd-Strömsnäsbruk följde den 2 november 1897 och Strömsnäsbruk-Värnamo den 16 juni 1899. Persontrafiken på hela sträckan mellan Åstorp och Värnamo lades ner den 12 maj 1968.

Kring Hannabadsjön syns rullstensåsarna och det gamla odlingslandskapet. Kyrkorna i Traryd och Hinneryd står på platser där det har funnits kyrkor i närmare tusen år.

Wikipedia, Markaryds kommun och Strömsnäsbruk. Svenska kyrkan, Traryd-Hinneryds församling. SCB, Statistiska tätorter 2023. Nationalencyklopedin, Timsfors. Markaryds kultur- och hembygdsförening. SCB, Land- och vattenareal 2026. Postmuseum, Posthistorisk skriftserie 354

Fler platser i Kronobergs län

Ser du något som är fel eller saknas på sidan? Meddela redaktionen.