Uppvidinge kommun ligger i Kronobergs län. Centralort är Åseda. Kommunen är skogsrik och har en lång industritradition inom trä, metall och glas.
Uppvidinge kommun
- Län
- Kronobergs län
- Landskap
- Småland
- Centralort
- Åseda
- Folkmängd
- 8 848 (30 juni 2026)
- Areal
- 1 177 km² land (SCB 2026)
- Totalareal
- 1 232 km² (SCB 2026)
- Bildad
- 1971
- Distrikt
- Herråkra, Lenhovda, Nottebäck, Åseda, Älghult
- Sjöar
- 231 över en hektar
- Naturreservat
- 20 (2022)
Höglänt skogsbygd
Kommunen är höglänt i förhållande till övriga Sydsverige. Omkring 80 procent av de 1 178 kvadratkilometrarna är skog och det finns 231 sjöar större än en hektar. Berggrunden består mest av granit, porfyr och hälleflinta under ett täcke av morän. Väster om Alsterfors ligger sprickdalen Uvaklöva med branta väggar, en rest från inlandsisens avsmältning. Inom kommunen finns upprinningsområden till Emån, Mörrumsån och Alsterån.
Socknar och köpingar
Området motsvarar socknarna Åseda, Lenhovda, Nottebäck, Granhult och Älghult samt en del av Herråkra, alla i Uppvidinge härad. Åseda köping bröts ut ur landskommunen 1943 och Lenhovda blev köping 1956, en av de sista sådana ombildningarna i landet. Uppvidinge kommun bildades 1971 av Åseda och Lenhovda köpingar samt Nottebäcks och Älghults landskommuner. Sedan 2016 är kommunen indelad i fem distrikt.
Åseda är största tätort med 2 572 invånare 2024 enligt kommunen. Därefter följer Lenhovda med 1 666, Alstermo med 830, Norrhult med 745 och Klavreström med 427. Hela kommunen hade 8 848 invånare den 30 juni 2026.
Spik, papper och glas
Vid Alsterån i Alstermo fanns redan på 1700-talet ett järnbruk där man tillverkade spik. I närheten tillkom ett pappersbruk. Rosdala glasbruk grundades i Norrhult 1895, nära Klafreströms bruk som lades ner på 1970-talet. I början av 2020-talet arbetade knappt hälften av de förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin, bland annat hos Elitfönster och ProfilGruppen.
Uppvidinge genom tiderna
- 1543Nils Dacke Dacke övernattade i Uranäs på väg till Älghult.
- 1620Tjuvakällaren Jordkällaren i Lenhovda byggdes och användes som häkte i omkring 200 år.
- 1780Tingshuset Tingshuset i Lenhovda uppfördes och står kvar.
- 1832Klavreström Herrgården byggdes 1832-1833.
- 1895Rosdala glasbruk Glasbruket i Norrhult grundades.
- 1943Åseda köping Köpingen bröts ut ur Åseda landskommun.
- 1956Lenhovda köping Landskommunen ombildades till köping.
- 1970Alstermo Hohultslätt bytte namn till Alstermo efter en folkomröstning.
- 1971Kommunen bildas Uppvidinge kommun bildades vid kommunreformen.
- 1984Smalspåret Järnvägen mellan Växjö och Västervik lades ner den 19 augusti.
Kulturarv
Det småskaliga jordbruket har lämnat odlingsrösen, stenmurar och väl bevarade ekonomibyggnader efter sig. Omkring 100 loftbodar finns kvar, de flesta från 1700-talet. Området kring Granhults kyrka har anor från 1200-talet och är riksintresse för kulturmiljövården liksom hembygdsgården och odlingslandskapet vid Sävsjö säteri. Vid Fröseke finns spår av bosättning sedan bronsåldern, bland annat en skeppssättning.
Sträckan mellan Åseda och Hultanäs på den gamla smalspåriga banan används som museijärnväg med dressin och nostalgitåg enligt uppgifter från 2021. I Lenhovda står Tjuvakällaren och tingshuset kvar. Olsmässan i Åseda firas sista helgen i juli till minne av Olof den helige.
Wikipedia, Uppvidinge kommun. Uppvidinge kommun, Kommunfakta. SCB, Land- och vattenareal 2026
Ser du något som är fel eller saknas på sidan? Meddela redaktionen.